a new era, a new beginning

Ibland lever jag nog i en blå himmel utan några moln. Framförallt när jag tar beslut såsom att börja plugga med två barn hemma och en make som konstant jobbar oregelbundna tider. Ikväll fick jag en insikt i hur det kan se ut i höst.

Båda barnen var trötta redan när Tobias åkte. Strax efter 18 fick Meja sin välling och somnade i vår säng, efter 30 min vaknar hon av ett gallskrik men somnar om när jag bär henne till sin säng. Alfons fick sin välling, borstade tänder och jag nattade honom. Efter det blev det ett jäkla springande mellan rummen för min del. Meja skrek, Alfons vägrade ligga i sängen och sova utan skulle bara envisas med att sitta med sina pärlor. Fram och tillbaka. Alfons blev till slut av med sin cd-spelare som han har för att lyssna på sagor med på kvällen. Efter en stund lugnade han sig och somnade. Meja skrek så fort jag lämnade rummet. Vägrade sova, vägrade ligga ner osv.
När Alfons somnat kunde jag ta upp Meja och gå med henne så hon somnade. Nu har det varit tyst i 40 minuter. Jag är slut. Jag skulle ägnat kvällen åt att plugga, men vart tog kvällen vägen?!

Jag måste ta tag i det här.